UTBILDNINGSKONTRAKT & EN SKITDAG
Nu var det grymt länge sen jag skrev ett blogginlägg. Så det kanske är dags nu?
Kan ju börja med att berätta att jag har haft världens jävla skitdag idag. Jag har
haft panik känslor, oroskänslor och en obehaglig känsla i kroppen under hela dagen.
Varför vet jag inte. Kanske för att det är alldeles för mycket just nu. Så det vart med
andra ord väldigt tungt att jobba idag men jag tog mig igenom dagen iallafall. Jag
slapp få en panikattak och det ska jag vara glad för, men om jag ska vara ärlig så
har jag aldrig känt mig så förbannad som jag kände idag när jag gick ifrån jobbet.
Det har blivit för mycket med allting och jag kände hur det bara kokade inom mig.
Jag har nu jobbat som vaktmästare 2,5 månad. Till en början så var det bara städning,
men nu har jag faktiskt fått göra lite små andra saker om dagarna. Som till exempel idag,
jag tog lunchleveransen och vattnade blommorna som är fasta uppgifter, men så fick jag
också plocka bort en internetkabel som satt i ett rum, samt så fick jag testa julbelysningen.
Det är som sagt bara små saker men när man går och städar hela dagarna så tycker man
att det är skitkul när man får göra vad som hellst annat som inte är städning.
Jag vet inte om jag har nämnt det i bloggen förut, men jag är ju anställd via ett sk.
utbildningskontrakt, vilket innebär att kommunen betalar in min lön direkt. Jag får
alltså inte min lön från arbetsplatsen. Med detta ingår också mina studier. I Februari
så går kontraktet ut på jobbet. 5 månader har då passerat, och jag vet inte om dom
kommer vilja ha mig kvar där. Eller asså jag tror ju att dom vill det men jag vet inte.
Enligt utbildningskontraktet så har jag rätt till ett kommunalt jobb i ett år och får då
lönen utbetald från kommunen direkt. Så varför skulle dom inte vilja ha mig kvar?
Jag vet ju att jag gör ett skitbra jobb, men jag går endå och tänker på hur dom tänker...
Jag vet ju att jag gör ett skitbra jobb, men jag går endå och tänker på hur dom tänker...
Jag hoppas iallafall att jag får stanna kvar på jobbet för jag trivs verkligen där,
och jag vet att det hade märkts av att jag inte är där om dom nu inte skulle vilja
ha mig kvar där av någon anledning.
