FRIVILLIGT KÄNSLOKALL
Jag har tusen frågor som snurrar runt i mitt huvud som jag
så gärna bara skulle vilja få svar på. Frågor, och tankar som
vägrar att försvinna. Det är så himla mycket som pågår i mitt
liv just nu, mer än jag skulle önska min värsta fiende. Kroppen
är trött och om jag ska vara helt ärlig så orkar jag egentligen
inte tänka över huvud taget. Jag har försökt att undvika det.
Att tänka. Men när jag sitter där hemma själv i min lägenhet
på kvällen när mörkret har lagt sig så kommer demonerna ut.
Tankarna snurrar som dom själv vill och jag kan inte göra
någonting åt det.
Jag vet inte vad jag ska göra, jag är så himla förvirrad.
Och människor runt omkting mig förstår inte. Jag hoppas
bara att mina närmaste finns där för mig om jag skulle
sjunka lägre ner än vad jag är nu. Jag är så trött. Om jag
bara kunde så skulle jag stänga av mina tankar eller
frivilligt bara bli känslokall. Det hade varit så skönt,
att bara inte behöva känna någonting alls.
Jag är trött. Utmattad. Slut. Vart ska jag finna styrka
för att ta mig igenom denna period? Vart ska jag finna
den styrkan, och vart ska jag finna svaren som jag behöver
ha på alla mina tusen frågor som snurrar runt i huvudet?
En dag i taget.
