KRAMP - TRODDE JAG SKULLE SVIMMA
Jag är nu gravid i vecka 31. Igår kväll efter 22 tiden nån gång så fick jag en sån extrem kramp att jag inte ens kunde plocka upp telefonen och ringa. Jag vet inte vad det var som hände. Jag låg bara i soffan och kollade på min serie så jag hade ju inte ansträngt eller så.
Krampen var så pass stark att jag självmant inte kunde sluta "trycka" eller hur man ska förklara det.
Mitt i krampen så blev jag jätte yr, illamående, och på en sekund så började jag svettas så att det rann om mig. Jag kunde inte andas knappt och jag var helt säker på att jag skulle svimma, men krampen gjorde så pass ont att jag inte ens klarade av att ta telefonen och ringa.
När det väl lugnat sig (kanske en kvart tjugo minuter senare) så ringde jag syrran. Det första jag sa var, jag mår inte bra.
Hon satt och sökte medan jag berättade för henne vad som hände (jag klarade inte av att sitta och hålla på med telefonen, jag var helt utmattad och hade fortfarande ont i nedre delen av magen) och det hon hittade var att gravida kvinnor från vecka 31 uppåt kan få så, och samt att det kan ha att göra med att barnet ligger och trycker mot kroppspulsådern. Om det stämmer eller inte vet jag ej. Jag fick i alla fall och la mig sen och försökte somna för att bli av med smärtan, men cirka en timme senare kom en till kramp, dock inte alls lika aggressiv som den första. Så jag tog mig igenom den krampen som varade i cirka fem minuter, sen tvärslocknade jag av utmattning.
Jag ska vara ärlig. Det känns som att allt som man kan drabbas av som gravid har drabbat mig. Enligt mig själv så har den här graviditeten varit extremt jobbig på så sätt.
Jag är as glad att jag ska bli mamma och jag ser så jävla mycket fram emot att få träffa min efterlängtade lilla dotter, men helt ärligt... Det här gör jag aldrig om igen. Det blir inga fler barn för min del.
